Hejdå Mount Isa, min älskade och hatade vän.
Måndagen var en tuff dag men det är bara början av vad som väntar denna vecka. Sa hejdå till min fina vän Jess som lämnade oss för att resa vidare. På fredag är det min tur att lämna alla och ge mig iväg på egen hand. Så läskigt men spännande på samma gång. Så fort jag tänker på det blir jag känslosam och jag vet att jag kommer stå där och stortjuta när jag säger hejdå. Det jag är mest rädd för är att dessa hejdån ska tära på mig lika mycket som sist, få mig känna låg igen och att inte trivas med att resa själv. Försöker ändra mitt tankesätt och se allt från den positiva sidan - hur lyckligt lottad jag är som träffade alla underbara människor här, hur många vackra platser jag kommer få se och uppleva och hur många nya härliga människor jag kommer stöta på.
Overlander hotell, som varit mitt hem, mitt jobb, mitt allt, de senaste månaderna kommer nu försvinna. Finns det ens en värld utanför denna bubbla jag levt i? Det är så svårt att föreställa sig. Det känns nästan som jag varit fången i ett fängelse här, fast frivilligt. Kommer nog få en liten chock att komma ut i "riktiga" världen igen. Har aldrig känt så mycket hat och kärlek på samma gång för ett stället.
De senaste veckorna har varit så fina och vi har haft så roligt tillsammans. Långfredagen, eller Good Friday som man säger här, var hela byggnaden vi jobbar i stängd vilket innebar att vi alla var lediga. Första gången någonsin! Vi begav oss ut till Lake Moondarra för att spendera hela dagen där med BBQ, dricka och aktiviteter. Så himla fin dag.
Denna helgen var min sista helg här och det firade vi med utgång. Ännu en sjukt rolig kväll med mina fina tjejer!
Mina sista dagar här består av jobb, packning, planering och organisering. Har sååå mycket att se fram emot!
